Handelskammaren Mälardalen

Nyheter

DN Debatt: Lärlingssystem nyckeln för att fylla yrkesgymnasierna

Svenska handelskamrar: Behovet av svetsare, operatörer och underhållstekniker är närmast omättligt. Samtidigt läggs utbildningar till dessa yrken ned för att för få söker dem. Enbart fler platser löser inte problemet. Flera lokala exempel visar hur det går att öka attraktiviteten genom att prioritera lärlings­anställningar för såväl unga som vuxna.

I Dagens Nyheter publiceras en debattartikel om att Sveriges gymnasiala lärlingssystem måste byggas ut, för att få fler ungdomar att välja yrkesutbildning, och att vi behöver satsa på lärlingsanställningar redan på gymnasiet. Lärlingsutbildning har i Sverige delvis, och oförtjänt, fått dåligt rykte som något som inte hör hemma i den svenska utbildningstraditionen. Det här vill vi Sveriges handelskamrar ändra på.

Arbetsgivare skriker idag efter gymnasial yrkeskompetens samtidigt är det alldeles för få sökande till yrkesförberedande program. Hösten 2021 började knappt 30% av eleverna i Örebro län ett yrkesprogram på gymnasiet medans efterfrågan är betydligt högre.

Yrkestrainee är ett initiativ av Sveriges handelskamrar tillsammans med regioner, kommuner och lokala företag för att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. Det innebär att elever lärlingsanställs och spenderar minst 50% i företagens verksamhet.

Vi från Sveriges handelskamrar har i vårt arbete med lärlingsutbildning visat att det finns en stor potential i att utveckla lärlingssystemen i Sverige. Därför uppmanar vi nu såväl ledande politiker som arbetsmarknadens parter och skolhuvudmän att utnyttja och utveckla de system som finns.

Läs debattartikeln i sin helhet här.

Elise Fahlander

  • Projektledare
  • Yrkestrainee

Faktaruta

Yrkestrainee i Örebro län

På Handelskammaren Mälardalen driver vi just nu ett projekt för att etablera utbildningsformen Yrkestrainee i Örebro län, där vi stöttar arbetsgivare som vill lärlingsanställa elever från gymnasiala yrkesprogram. Där arbetsgivare tidigt, och under en längre period, får forma gymnasielever utefter sin egen verksamhet, tillsammans med skolans utbildningsplan.