Transportinfrastrukturprogram 2020

Våra medlemmar har lyft fram tre frågor som är av särskild vikt för att kunna verka och växa.

1. Tillgänglighet och goda kommunikationer med omvärlden
2. Tryggad kompetensförsörjning på både kort och lång sikt
3. Fler och bättre internationella affärer

Frågorna hänger ihop med varandra, men kan hanteras på olika sätt. Det kan handla om allt från att driva på för politiska beslut och attitydförändringar till att bevaka att beslutade åtgärder genomförs, men även konkreta tjänster och utbildningsinsatser. Gemensamt är att dessa frågor inte kan lösas av företag på egen hand utan samverkan. Här har Handelskammaren Mälardalen en viktig roll att samla och företräda företagen och vara en direktkanal in till länsplaneupprättare, Trafikverket, Sjöfartsverket och Mälardalsrådets infrastrukturgrupp ”En bättre sits”. Handelskammaren prioriterar även möten med kommunala företrädare för att få till förbättrade trafiklösningar lokalt.

Detta transportinfrastrukturprogram pekar ut vägen och prioriteringarna för vårt arbete med att säkra tillgänglighet och goda kommunikationer inom Mälardalen, men också med omvärlden. Innehållet i programmet bygger på medlemsundersökningar, enskilda möten med företag, fullmäktige och presidium, rapporter och inspel från vårt årliga strategimöte Chamber summit samt från samtal i Handelskammarens logistiknätverk Infrastruktur och Logistikarenan (ILA).

Resultaten kommer att spridas på vår hemsida, i nyhetsbrev och följas upp årligen på Chamber summit och årsstämman.

Mälardalens konkurrenskraft

Västmanlands län, Örebro län samt Eskilstuna och Strängnäs kommuner har ett varierat näringsliv. Allt från globalt konkurrenskraftiga och exporterande företag till lokala företag med nischade produkter och tjänster. Här finns 64 000 företag, varav 2 000 som exporterar, och här bor 720 000 människor.

Regionen är särskilt stark inom tillverkande industri, men har de senaste åren också sett en snabbt växande tjänstesektor. Det innebär att det finns stora behov av att både kunna förflytta gods och personer. De allra största industrierna finns i anslutning till tätorterna Västerås, Örebro, Eskilstuna men merparten finns fördelade på olika håll i regionen. Möjligheten att kunna få ut sitt gods på ett tids- och kostnadseffektivt sätt är avgörande för konkurrenskraften. Det är av nationellt intresse att tillgängligheten säkras då dessa viktiga industrier annars riskerar att flytta från Sverige.

Andra starka branscher i Mälardalen är logistik och lager, IT, tekniska konsulter, sällanköps- och dagligvaruhandel.

Närheten till Stockholm och Arlanda är en bidragande faktor till attraktionskraften och hela Stockholm- Mälarregionen skapar tillsammans 46 % av Sveriges BNP.

Målbild – vision

Målet är en sammanhållen region med infrastruktur och kollektivtrafik som underlättar både företagens och människornas vardag genom att bidra till kortare restider, punktlighet/tillförlitlighet, utvecklad handel samt goda godstransport- och pendlingsmöjligheter. Mälardalen ska vara en attraktiv plats som upplevs tillgänglig, även internationellt. Företag ska vilja verka och växa här. Fortsatt regionförstoring är en viktig faktor för tillväxt.

Effektivare projektering och kortare byggtider

Transportinfrastrukturen i Sverige är eftersatt när det gäller underhåll och reinvesteringar. Vi kan konstanterna att utredningsarbetet, projektering och byggnation tar betydligt längre tid i Sverige än andra jämförbara västländer.

För att uppnå en högre funktionalitet avseende restid, tillförlitlighet, redundans och turtäthet inom kollektivtrafiken och för godstransporter måste resurserna användas betydligt effektivare. Handelskammaren prioriterar ett mer proaktivt underhåll och pricksäkra reinvesteringar för att få bättre funktionalitet i nuvarande väg- och järnvägsnät.

En ständigt återkommande förklaring till att nödvändiga objekt uteblir är att det inte finns tillräckligt med pengar i statens budget för ändamålet. Handelskammarens uppfattning är att andra finansieringsformer måste tillåtas.

Regionförstoringen har avstannat på grund av att investeringstakten varit alldeles för låg. Rätt investeringar i transportinfrastrukturen kommer att generera framtida intäkter för både näringslivet och hela samhället. Vi tror också att tydligare incitament för att investera i transportinfrastrukturen måste lyftas fram. Idag ses investeringarna allt för ofta som löpande kostnader.

Prioriterade åtgärder

För att uppnå målbilden måste dagens infrastruktur förbättras och förstärkas, men även ny infrastruktur behövs. Följande prioriterade åtgärder har identifierats:

1. Utbyggnad av järnvägen Oslo – Stockholm för att nå en restid under tre timmar.
2. Stärkt sjöfart på Mälaren där Hjulstabron måste in i NTP[1]
3. E18 Västjädra-Köping byggs ut till tvåfilig motorväg
4. Bättre pendlingsmöjlighet mellan Västerås och Eskilstuna genom mötesfri väg och utbyggd tågtrafik
5. E20 mot Göteborg byggs ut för en hastighet om 100km/h
6. Stärkt tillgänglighet till Arlanda
7. Kortare restid och ökad punktlighet på järnväg i stråket Stockholm, Örebro, Göteborg via Västerås och Eskilstuna

Oslo- Sthlm 2.55

Norge är ett av våra viktigaste handelsländer och idag är det framför allt bil, buss eller flyg (från Arlanda) som är det vanligaste färdsättet. 6 a 10 av våra företag uppger att deras affärsmöjligheter skulle stärkas med en bättre och mer tillförlitlig järnvägsförbindelse. Målet är att få till en utbyggd järnväg med förstärkningar av befintlig bana samt två nya delsträckor för att korta avståndet och kunna köra snabba tåg upp till 250km/h. Det skulle bli ett konkurrenskraftigt alternativ till bil och flyg samtidigt som man får positiva effekter för klimatet och trafiksäkerheten.

Idag finns åtgärdsvalstudier för den svenska sidan, men inte för den norska. Stråket har heller ingen finansiering och finns inte med i NTP (nationell transportinfrastrukturplan). Samtidigt visar analyser som bolaget Oslo-Sthlm 2.55 har gjort att en utbyggnad skulle vara samhällsekonomiskt lönsam.

”Tåg under 3 timmar mellan Oslo och Stockholm skulle bidra till mer affärer säger 6 av 10 företag”

På medlemsföretagens uppdrag kommer Handelskammaren Mälardalen att:

• Driva frågan om att en utbyggnad av järnvägen Oslo – Stockholm bör finansieras genom någon form av OPS-lösning (offentlig och privat samverkan). I andra hand att staten ska ta med hela investeringen i NTP.
• Vidare kommer Handelskammaren att samverka med bolaget Oslo-Sthlm 2.55 vid behov.
• Frågan kommer att drivas direkt mot politiken, men också via Mälardalsrådet.

Utvecklad sjöfart på Mälaren och Hjulstabron

Mälardalens expansion kommer innebära större trängsel på vägar och järnvägar. Mälarsjöfarten har inga kapacitetsproblem och kan avlasta vägar och järnvägar för persontransporter, därför har Handelskammaren Mälardalen under en längre tid arbetat aktivt med frågan. En nyckel till framgång för Mälarsjöfarten är Mälarprojektet med den pågående ombyggnationen av Södertälje sluss.

”Bron som glömdes bort” är en viktig länk över Mälaren. Bron är gammal och större fartyg, typ Mälarmax, kan idag inte passera den. Det gör att de stora satsningar som görs i Mälarhamnar (Västerås och Köping) riskerar att inte kunna nyttjas fullt ut. Handelskammaren Mälardalen har redan uppmärksammat detta i ett antal debattartiklar och möten med offentliga företrädare.

”Bygg om Hjulstabron så att Mälarsjöfarten blir konkurrenskraftig”

• Handelskammaren Mälardalen fortsätter att driva frågan för att säkerställa att objektet kommer med i NTP.
• Handelskammaren har löpande kontakt med Sjöfartsverket kring ombyggnaden av Södertälje sluss och bjuder in till dialogmöten med näringslivet

E18 Västjädra-Köping

Denna viktiga del av motorvägen mellan Västerås och Örebro är idag både en olycksdrabbad vägsträcka och en flaskhals. Med tvåfilig motorväg får man en snabbare och mer trafiksäker väg. I senaste NTP 2018-2029 finns en ombyggnad till tvåfilig motorväg med, men att plan och finansieringen är klar är ingen garanti för att byggnationen startar enligt tidplan.

”Flaskhalsen Köping-Västjädra på E18 måste byggas bort genom dubbla filer”

• Handelskammaren Mälardalen kommer bevaka att utbyggnaden genomförs enligt plan.

Pendling Västerås-Eskilstuna

Dessa två viktiga noder i Mälardalen tillhör samma arbetsmarknadsregion och delar även på Mälardalens högskola. Trots det finns det stora brister i pendlingsmöjligheterna mellan orterna som hämmar ytterligare regionförstoring och tillväxt. För Handelskammaren Mälardalens medlemmar är det viktigt att man förtätar regionen med en mötesfri väg 56 och utbyggd tågtrafik. Det finns också önskemål om ett mer framtidsinriktat infrastrukturarbete. En bättre infrastruktur mellan städerna skulle förutom stärkt kompetensförsörjning och högskola även bidra till ökad attraktivitet och fler investeringar.

”Arbetsmarknaden Eskilstuna-Västerås kan stärkas genom mötesfri väg och utökad tågtrafik”

• Handelskammaren Mälardalen arbetar vidare för att en mötesfri väg 56 byggs senast 2025
• Handelskammaren Mälardalen arbetar vidare för att befintlig järnväg upprustas så att restider väsentligt förkortas
• Handelskammaren Mälardalen vill se en ny östlig förbindelse mellan städerna och tar därför fram en idérapport som visar på nya möjligheter att koppla samman städerna bättre.

E20 mot Göteborg

Efter samverkan mellan Västsvenska Handelskammaren, Handelskammaren Mälardalen (kampanj Nyckelstråket) och ett antal offentliga aktörer gjorde regeringen en satsning på 5 mdr extra för en utbyggnad av E20, det viktiga stråket till Göteborgs hamn. Delar av utbyggnaden har påbörjats men fortfarande är tidplanen för hela stråket oklar. Även för infrastruktur gäller att en kedja inte är starkare än sin svagaste länk.

”Vi måste säkerställa att utbyggnaden av E20 verkligen genomförs”

• Handelskammaren kommer att bevaka och ställa krav på att hela utbyggnaden av E20 genomförs.

Flyget – tillgängligheten till Arlanda

För att möta den internationella konkurrensen behövs tillgång till internationellt flyg. Företag som verkar på internationella marknader är mer konkurrenskraftiga. Arlanda är den viktigaste flygplatsen för näringslivet i Mälardalen. Därför är tillgängligheten till Arlanda en prioriterad fråga. Idag fungerar inte resor till Arlanda från delar av Mälardalen på ett effektivt sätt. Det behövs flera insatser för att öka tillgängligheten, varav bättre kollektivtrafikmöjligheter är övergripande. För att utveckla tillgängligheten mellan Västerås/Örebro/Eskilstuna till Arlanda och vidare mot Uppsala behövs fler genomgående regionaltåg via Stockholm. Avtalet mellan AIAB och A-Train (APA) medger inte lokalt resande från Stockholm C till Arlanda C med regionaltåg eller fjärrtåg.

Elflyg skulle kunna öppna upp även för andra lösningar på sikt.

”Smidigare kollektivtrafiklösningar till Arlanda är en viktig pusselbit för den internationella tillgängligheten”

• Handelskammaren kommer att driva frågan om bättre tillgänglighet till Arlanda via bl a medverkan i Mälardalsrådets ”En bättre sits”

Ökad tillförlitlighet och kortare restid på järnväg i stråket Stockholm, Örebro, Göteborg via Västerås och Eskilstuna

Handelskammaren har sedan flera år drivit frågan om förstärkt kapacitet i ”nyckelstråket” och det finns flera synergier att utveckla järnvägarna från Stockholm mot Oslo och Göteborg via Eskilstuna respektive Västerås. Dessa investeringar får dubbel nytta.

En av Sveriges viktigaste järnvägar är Västra stambanan mellan Stockholm-Göteborg. Detta stråk genom Mälardalen och Skaraborg är kompletterat med Mälarbanan (via Västerås) och Svealandsbanan (via Eskilstuna). Kapacitetsbristen är påtaglig i båda ändar, vilket är kostbart för företagen i form av tidsförluster för godstransporter såväl som persontransporter. Göteborgs hamn är idag och framåt dominerande för export och import, och god kapacitet på järnväg till hamnen från Mälardalen är avgörande för våra medlemsföretag i den globala handeln. Flaskhalsar måste bort för att både förkorta restiden och öka tillförlitligheten. Därför är ett nytt dubbelspår mellan Alingsås och Göteborg ett objekt som måste in i nästa nationella plan och stå färdigt senast 2030.

”Om näringslivet ska ta tåget till storstäderna behöver de bli både snabbare och mer punktliga.”

• Få med nytt dubbelspår Alingsås-Göteborg i NTP

Så arbetar vi också vidare

• Deltagande i regionala åtgärdsvalsstudier (ÅVS) och remisser
• Kampanj och opinionsarbete
• Smartare lösningar för bättre trafikering.

Åtgärdsvalsstudier och remisser

Alla formella planeringsprocesser i Sverige ska föregås av en ÅVS (åtgärdsvalsstudie). Det är dialogmöten med olika aktörer för att diskutera tänkbara lösningar utifrån olika kunskaper och erfarenheter.

• Handelskammaren Mälardalen kommer att delta i de ÅVS:er som berör vår region för att ge inspel utifrån det lokala näringslivets behov.
• Handelskammaren kommer även att skriftligen svara på relevanta remisser.

Kampanj och opinionsarbete

I egen regi och tillsammans med andra aktörer, företag och handelskammare kan vi lyfta vikten av bättre transportinfrastruktur och olika åtgärdsförslag högre upp på beslutsfattarnas agenda.

• Handelskammaren Mälardalen kommer att skriva debattartiklar och ta fram olika typer av marknadsförings- och informationsmaterial.
• Handelskammaren kommer även att delta i relevanta möten och råd.

Smartare lösningar

En effektiv infrastruktur bygger också på innovation och att man både tillgodogör sig ny teknik och vågar tänka om. Det är också en förutsättning för att nå de klimatpolitiska transportmålen. För företagen måste det vara enkelt och ”sömlöst” att förflytta sitt gods mellan olika trafikslag samtidigt som Sveriges transportnät behöver användas mer effektivt för att klara kapacitetskraven. Även för pendlare och affärsresenärer behövs smidigare lösningar mellan trafikslag och biljettsystem.

• Handelskammaren Mälardalen kommer att föra fram denna fråga i samtliga beredningsgrupper
• Handelskammaren omvärldsbevakar och håller sig uppdaterad för att kunna bidra med relevanta inspel

[1] Nationell transportinfrastrukturplan är regeringens plan för underhåll och utveckling av Sveriges infrastruktur. Nuvarande plan gäller 2018-2029 och har en budget på 622,5 Mdr.