I dag reser ungefär 4 miljoner resenärer på Mälarbanan årligen, varav en stor andel är pendlare. Järnvägen har också kopplat upp kommuner som tidigare legat i periferin med större noder och förtjänstfullt knutit samman regionerna längst sträckan. Men alla vi som är beroende av Mälarbanan idag ser tydligt problemen som beror på att kapaciteten inte räcker till. Vi förväntar oss därför att staten påbörjar arbetet med att rätta till de mest uppenbara bristerna på Mälarbanan i kommande nationella plan.

I förhållande till andra planer som diskuteras nationellt är det inga stora projekt. Men effekterna skulle bli desto större.

Viktigast skulle vara en fullständig dubbelspårsutbyggnad mellan Västerås och Örebro. Något som är gemensamt prioriterat av hela Stockholm-Mälarregionen. Dagens sträckor med enkelspår begränsar kapaciteteten och skapar störningar i trafiken som påverkar tusentals pendlare varje dag. Sträckan är inte bara en viktig länk i den regionala trafiken i Mälardalen, den utgör också en viktig koppling mot Göteborg och kommer med stor sannolikhet ha en central betydelse för framtida trafik både mot Karlstad och Oslo. Därför är det viktigt att de åtgärder som vidtas, görs på ett sätt som gör att de inte bara löser dagens problem utan också fungerar i en framtida helhet. I förhållande till andra planer som diskuteras nationellt är det inga stora projekt. Men effekterna skulle bli desto större. Nu finns förslag från Trafikverket på vad som behöver göras. Men vi är oroliga åtgärderna styckas upp i så små etapper att nyttorna i praktiken skjuts på framtiden.

En kapacitetsstark och väl fungerande mälarbana är av regionalt, nationellt och till och med internationellt intresse.

I Trafikverkets rapport ”250 km/tim med blandad trafik” konstaterades att Mälarbanan var den järnväg som visade överlägset störst samhällsnytta kopplat till en hastighetshöjning. I rapporten redovisas en samhällsekonomisk nytta på hela 800 procent. Samtidigt planeras implementeringen av hastighetshöjande åtgärder (ERTMS) på Mälarbanan först till 2031, vi vill därför lyfta att förändringar som visar stor samhällsekonomisk lönsamhet bör prioriteras. Därför borde en hastighetshöjning och kapacitetsutbyggnad på Mälarbanan genomföras mer skyndsamt än vad som idag planeras för.

Konkurrensen framöver kommer att bli tuff, när Sverige ska återhämta sig från en pandemi som skakat om både offentlig och privat sektor i grunden. Vår plats på kartan kommer att spela roll och järnvägen är en av de viktigaste länkarna för tillväxt och utveckling i Stockholm-Mälardalen. Den spelar stor roll för besöksnäringen och mötesindustrin, för tjänsteföretagen, för kommuner och regioner, och den spelar roll för de industrier som är en del av stora globala logistiknät och produktionskedjor. En kapacitetsstark och väl fungerande mälarbana är av regionalt, nationellt och till och med internationellt intresse. Att börja lägga pusslet för att komma till rätta med flaskhalsar och kapacitetsbekymmer på Mälarbanan är därför något som måste prioriteras.

Andreas Svahn (S) regionstyrelsens ordförande, Region Örebro län

Ola Karlsson (M) oppositionsråd, Region Örebro län

John Johansson (S) tillträdande kommunstyrelseordförande, Örebro kommun

Anders Åhrlin (M) oppositionsråd, Örebro kommun och vice ordförande Mälardalsrådet