Hur kommer ett företag att märka skillnaden?
– De dokument som krävs från ett företag för att bevisa att det lagligt har sålt en vara i ett annat EU-land, har varierat stort mellan EU-länderna. Det har lett till onödiga belastningar och kostnader för företag. Den nya förordningen inrättar något som kallas för en frivillig försäkran om ömsesidigt erkännande, säger Katarina Paul.
– Den här försäkran blir aktuell när en myndighet överväger att stoppa en vara. De tar då kontakt med företaget som är ansvarig för varan och informerar om att företaget kan komma in med en försäkran. Med den nya förordningen blir det tydligt både för företaget och myndigheten vilken dokumentation som får krävas in, och det blir samma inom hela EU.
Gör det här att myndigheter får svårare att stoppa försäljning av farliga varor?
– Nej, det blir inte svårare att stoppa försäljningen av farliga varor. Men en myndighet som stoppar eller villkorar försäljningen av en vara som har sålts i en annan medlemsstat måste motivera det utifrån till exempel skyddet för människors liv och hälsa. Åtgärden måste också vara proportionerlig, det vill säga inte vara strängare än nödvändigt för att uppnå syftet.
Varför genomförs de här förändringarna?
– Principen om ömsesidigt erkännande har inte fungerat som den ska och den tidigare förordningen har inte underlättat tillämpningen av principen som det var tänkt. Förhoppningen är att den nya förordningen ska vara enklare för myndigheter och företag att tillämpa och på så sätt minska risken för att det skapas hinder för den fria rörligheten för varor.
