Det fanns ingen röd tråd i skolans arbete med entreprenörskap och relationen med företagen var sporadisk. Därför startades projektet 2018 efter en förstudie som visade att det fanns behov av mer samverkan i kommunerna. Man ville också arbeta med entreprenörskap tidigare i åldrarna.
- Det behöver helt enkelt finnas en röd tråd som knyter samman de satsningar som kommunerna gör när det gäller samverkan mellan skolan och näringslivet, Så mycket av arbetet handlade om att ta reda på vad som görs i skolorna idag, samordna det och skapa inspiration och nytt tänk kring hur arbetet med entreprenörskap kan se ut. berättar Handelskammaren Mälardalens projektledare Sara Collin.
Projektet tog fram en modell, tillsammans med Mälardalens Högskola, som skulle hjälpa skolorna att belysa och integrera de entreprenöriella kompetenserna bättre i skolarbetet. De finns redan med i läroplanen och handlar bland annat om att utveckla elevernas kreativitet och mod, som båda är viktiga egenskaper för entreprenörskap.
- Det är också egenskaper som är viktiga i framtidens arbetsliv, därför behöver skolorna bli bättre på att utmana eleverna, säger Sara Collin.
Hallstahammars kommun först ut
Hallstahammars kommun var först att räcka upp handen och blev utvald som pilotkommun under 2018. Pilotprojektet handlade mycket om att inspirera, få ingång samverkan, dela erfarenheter och prata om utmaningarna som finns i de olika värdarna. Samarbetet med studie- och yrkesvägledare var ett annat fokus och de fick stöd i sitt uppdrag genom fler kontakter, dialoger och utbyten med företagen.
- Det blev mycket lärorika samtal mellan skolledare och företagsledare under de workshops som vi höll inom projektet, säger Sara Collin.
Projektet ville också inspirera till nya sätt att interagera. Därför fick eleverna och de deltagande företagen samarbeta nära under projektet och eleverna fick bland annat lösa företagens reella utmaningar. Några exempel är Nordea som fick hjälp att hitta lösningar på framtidens banktjänster, Castellum med att utveckla framtidens kontor och ICA matkassen med att designa sitt lunchrum. Dessutom fick Björks Buss och Resia många idéer till framtidens resor.
Andra företag och organisationer som deltog i projektet var Kabalageproduktion, LAPAB, Kanthal, Arbetsförmedlingen, Soldi Park, LOVAK, Engströms Industri, Spetsmatematik Consulting, Hallstaparken, Brookhaven Innstruments, Deva Mecanyes, Consid, Personstöd, Schenströmska Herrgården, Key Solutions, Inbed Sweden, Lindelamm, Enfo och ACC.
- Företagen blev positivt överraskade av elevernas lösningar och eleverna tyckte att det var roligt och intressant att få arbeta med verkliga problem, berättar Sara Collin.
Resultatet av pilotprojektet i Hallstahammar är att kommunen bland annat har fått bättre betyg för kommunikation och samverkan i de rankingar som görs för att mäta företagsklimatet i Sveriges kommuner. Man har även sett en attitydförändring till samverkan utanför skolan hos medarbetarna och skolorna har själva börjat arbetet med att räcka ut handen till företag mer aktivt. Dessutom har nya koncept som handlar om entreprenörskap väckt större intresse hos både medarbetare och elever och det är lättare att komma in och arbeta med entreprenörskap i klasserna.
- Det bästa kvittot är att vi fick en klart förbättrad ranking i mätningen som kom den 21 maj i år. Projektet har också gett effekten att lärare, rektorer, och studie- och yrkesvägledare har insett att de kan ta hjälp för att få in nya vinklar i utbildningen, säger Madeleine Ahlqvist som är näringslivschef i Hallstahammars kommun.
Förhoppningen är nu att Handelskammaren Mälardalen kan sprida modellen till andra kommuner i länet och fördjupa arbetet i Hallstahammars kommun där man nu vill ta sig an steg två i projektet: att arbeta vidare på att fördjupa samverkan mellan skola och näringsliv.