Rapporten syftar till att skapa en gemensam bild och förståelse kring frågor om utbud, efterfrågan och matchning av högskoleutbildad kompetens. Ambitionen är att bidra med ett gemensamt kunskapsunderlag som kan leda till en stärkt dialog med de högre lärosätena i Stockholm-Mälarregionen, som i sin tur bidrar till en bättre matchning mellan högre utbildning och arbetsmarknadens behov inom både privat och offentlig sektor.

- Det finns en annan logik för högre utbildning. Det räcker inte att tro att ett universitet kan klara den arbetsmarknadsförsörjning som vi behöver. Vi behöver hjälpas åt och höja tonen och överföra ny kunskap om hur det ser ut. Som arbetsgivare inom välfärden ser vi varje dag att kompetensfrågorna är avgörande, säger Irén Lejegren, regionråd Region Örebro län och ordförande för En Bättre Matchning.

Nästan fyra av tio företag i Västmanlands och Örebro län hittar inte den kompetens de behöver på den lokala kompetensmarknaden. Frågan är om bättre matchade utbildningar på universitet och högskolor i regionen kan skapa tillväxt och rätt kompetens till dessa företag?

- Kompetensförsörjningen är ett tillväxthinder i Stockholm-Mälarregionen. Idag hittar långt ifrån alla arbetsgivare de medarbetare som de behöver och vill anställa. Med En Bättre Matchning vill vi stärka dialogen med våra lärosäten. Vår styrka i Mälardalsrådet är att vi kan ena oss över parti- och länsgränserna och komma med konkreta förslag, säger Johan Örjes, som sitter i Mälardalsrådets styrelse och är vice ordförande för En Bättre Matchning.

- Om våra universitet och högskolor kunde få ett uppdrag att samarbeta, skulle vi kunna planera för olika specialistutbildningar på våra respektive lärosäten i regionen. Med en utbildning i Örebro och en vid Mälardalens högskola kan vi säkra praktikplatser. Det håller inte med att lärosätena bara ska konkurrera med varandra, säger Denise Norström, som är ordförande regionstyrelsen Region Västmanland.