Antalet bilaterala och regionala frihandelsavtal ökar snabbt i världen. Men vad är egentligen handelseffekterna av de avtal som förhandlas fram? Under senare år nationalekonomisk metodutveckling gjort det möjligt att besvara den frågan med större precision.
En viktig slutsats i rapporten ”Economic integration works – the trade effects of regional trade agreements" – en sammanfattning av den senaste forskningen om handelseffekter av frihandelsavtal – är att frihandelsavtalen har en starkare effekter på handeln i verkligheten än vad modellberäkningar förutspår. Frihandelsavtalen bedöms i genomsnitt fördubbla handeln mellan länder som tecknar frihandelsavtal efter tio år. Som en jämförelse indikerade Kommerskollegiums modelluppskattning av handelseffekterna av det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP) att den transatlantiska varuhandeln skulle kunna öka med 20 procent över tio år.
De starka övergripande effekterna på handeln tyder på att frihandelsavtalen fungerar som avsett. Frihandelsavtal är med andra ord en effektiv strategi för länder som vill öka sin internationella handel. Rapporten visar vidare att handelseffekten beror på vilka åtaganden som görs och hur långt parterna är beredda att gå. Det kanske allra viktigaste insikten från rapporten är att det är när länder gör åtaganden och tar steg mot fördjupad ekonomisk integration som handeln stimuleras. När länder undviker att göra åtaganden därför att de anser sig försvara defensiva intressen, stimuleras inte handeln.
De mest överraskande resultaten i rapporten är storleken på de empiriska handelseffekterna jämfört med modellberäkningar, att frihandelsavtal inte har några betydande handelsomfördelande effekter, samt den stora skillnaden mellan effekter av frihandelsavtal och effekter av tullunioner.
Spannet av handelseffekter i olika studier är 30-110 procent för frihandelsavtal och 100-220 procent för tullunioner och mer ambitiösa former av ekonomisk integration. Tullunionernas handelseffekter är således minst dubbelt så starka som handelseffekterna av frihandelsavtal. En tänkbar förklaring till detta är det faktum att handel inom en tullunion kräver mindre byråkrati. Ursprungsregler är t.ex. inte nödvändiga för handel inom en tullunion.
Kommerskollegium planerar att göra mer exakta uppskattningar av handelseffekterna av EUs olika frihandelsavtal.
