Handelskammaren Mälardalen

Nyheter

Kommerskollegiets analyser kring kommande frihandelsavtal

Kommerskollegium har tagit fram tre basutredningar - underlag som ligger till grund för kommande frihandelavtalsförhandlingar mellan EU och Nya Zeeland, Australien och Chile.

Kommerskollegiets expert Anna Sabelström reder ut vad en basutredning egentligen är:

Vad är en basutredning?

- En basutredning är en kartläggning av handelsförbindelserna mellan Sverige och ett land som EU önskar att sluta ett frihandelsavtal med. Utredningen innehåller bakgrund om landets ekonomi och dess utrikeshandel – till exempel vilka varor och tjänster de importerar och exporterar från olika länder med fokus på Sverige och EU - men framförallt vilka intressen och prioriteringar kollegiet anser att Sverige bör framföra till EU. Och som EU sedan bör driva under förhandlingarna.

Vilka är det som kommer till tals i en sådan och hur går utredningen till?

- Inom ramen för utredningen genomför vi en företagsundersökning för att få kännedom om vilka intressen svenska företag har i aktuellt land och om de stöter på hinder när de säljer sina varor eller tjänster. Det är viktigt för att kunna se vilka områden som Sverige bör prioritera när förhandlingarna kommer igång. Frihandelsavtal innehåller numera ganska många frågor – förutom kapitel om varor, tjänster och offentlig upphandling till exempel också frågor om regelsamarbete, handel och miljö, arbetsvillkor och jämställdhet - och det är därför viktigt att inte enbart belysa företagens intressen. Därför samråder vi också med andra grupper som kan ha synpunkter om vad som bör ingå i frihandelsavtalet, till exempel civilsamhällesorganisationer och arbetsmarknadens parter. Samråd sker via en särskild enkät vi skickar ut, lägger ut på vår hemsida och sprider via sociala medier. Sedan redovisar vi och i möjligaste mån bemöter synpunkterna i vår basutredning.

Vad används en basutredning till?

- Basutredningen beställs av Utrikesdepartementet och används för att kunna fastställa det så kallade "svenska intresset", alltså slå fast vad Sverige genom EU ska driva under förhandlingarna och vilka frågor som bör prioriteras. För det är EU som förhandlar ett frihandelsavtal med ett annat land, Sveriges roll är att bevaka att svenska intressen beaktas.

Vad händer med innehållet nu?

- Kommerskollegium har lämnat basutredningarna till Utrikesdepartementet som i sin tur lämnat besked till Europeiska kommissionen vilka frågor Sverige anser bör drivas under förhandlingarna. När det gäller Chile har förhandlingarna redan kommit i gång, förhandlingarna med Australien och Nya Zeeland förväntas att börja snart.

Hur lång tid kan det dröja till ett färdigt avtal träder i kraft?

- Det kan variera ganska mycket men brukar ta flera år. Avtalet med Kanada tog sju år från förhandlingarnas början till beslutet i ministerrådet. Avtalet mellan EU och Japan tog fem år att förhandla.

Vad tjänar svenska företag på ett frihandelsavtal? Generellt så klart...

- En omedelbar fördel med ett frihandelsavtal  är att företag kan sälja eller importera sina varor från det landet med en lägre tull, eller utan att behöva betala tull alls. Sedan innehåller frihandelsavtal så mycket mer. Till exempel kan de undvika dubbla provningar om frihandelsavtalet innehåller överenskommelser om godkännande av varandras provningar och certifieringar. Även här kan de spara kostnader för det är dyrt, särskilt för små företag, att behöva testa sina varor två gånger.

Om man vill lämna synpunkter på kommande frihandelsavtal eller bidra till en basutredning, vem ska man kontakta?

- Det finns en grupp på Kommerskollegium som jobbar med frihandelsavtal, kontaktuppgifter hittar du här.

Anneke Olsson

  • Exportadministratör
  • Handelsdokument och exportfrågor