Handelskammaren Mälardalen

Nyheter

DEBATT: Hjulsta, bron som glömdes bort

Förslaget till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 innehåller flera viktiga satsningar som möjliggör fortsatt regionförstoring och arbetsmarknadsintegrering av Stockholm-Mälarregionen. Men det finns också investeringar som borde vara självklara som inte prioriteras i förslaget, trots att de är avgörande pusselbitar i redan beslutade åtgärder. En sådan är Hjulstabron.

Mälardalen har Nordens största insjöhamn, Västerås, som tillsammans med Köpings hamn bildar Mälarhamnar. De satsningar som görs i Mälarprojektet med att anpassa Södertäljesluss och kanal samt Mälarfarleden är bra.

De är viktiga delar som ökar både framkomligheten och säkerheten för sjöfarten på Mälaren. Men för att kunna nyttjas som det är tänkt behöver åtgärder även göras på Hjulstabron – annars kommer de större fartygen inte längre än till Enköping och stora delar av miljardsatsningarna i sluss och i hamnarna utnyttjas inte.

I dag är sjöfarten i Sverige underutnyttjad i jämförelse med andra länder i Europa. Det finns betydande vinster vid en överflyttning av gods från landtransporter till sjöfart, framförallt vad gäller avlastning av den ansträngda landinfrastrukturen och minskade utsläpp av växthusgaser.

Effekterna och förutsättningarna för måste ses ur ett helhetsperspektiv eftersom en överflyttning till sjöfart samtidigt villkoras av landinfrastrukturen. Genom att öka kapaciteten i farleden och slussen i Södertälje möjliggörs en ökad andel godstransporter med sjöfart på Mälaren, men en begränsande faktor är Hjulstabron och dess farledsbredd som hindrar större fartyg från att nå Mälarhamnarna.

Hjulstabron på väg 55 korsar Mälarleden vid Hjulstaviken via Märsön och är en viktig passage. Bron byggdes 1953 och är i behov av att byggas om för att Mälarprojektet ska få full effekt. Handelskammaren Mälardalen är mycket förvånade att Hjulstabron inte ligger med som en åtgärd i förslaget om nationell plan för transportsystemet 2018-2029.

Mälarprojektet riskerar nu att misslyckas på grund av detta. Utan en anpassad Hjulstabro görs dessa investeringar utan att ge den tänkta nyttan.

I planens objektslista står att "Objektet har ingen koppling till infrastrukturinvesteringar i andra länder eller genomförande av andra åtgärder". Vi ser sjöfarten i högsta grad som internationell då den används bäst för långväga transporter.

Hjulstabron har dessutom tydliga kopplingar till andra åtgärder såsom muddring av Mälarfarleden och muddring av Mälarhamnar samt utbyggnad av Södertäljesluss. Utan större fartyg kan transporter inte säkerställas av Västmanlands och södra Dalarnas unika näringsliv med stora och tunga industriprodukter på uppemot 600 ton.

Att Trafikverket inte prioriterar Hjulstabron är också märkligt i ljuset av Avsiktsförklaring Mälarmax i hamn 2023 som de själva var med och undertecknade för ett par år sedan med syfte att verka för förhöjd kapacitet och säkerhet år 2020 och ny Mälarmax år 2023. Nu riskerar den tidshorisonten att förskjutas rejält.

Planförslaget har varit på remiss och ska fastställas av regeringen i vår. Det finns fortfarande tid att göra om och göra rätt. Därför vill vi uppmana Trafikverket och regeringen att antingen prioritera om eller utöka budgeten så att Hjulstabron kommer in i planen för 2018-2029. Allt annat vore ett slöseri med resurser och tid.

Jenny Emerén
VD, Handelskammaren Mälardalen

Thor-Björn Käck
Infrastrukturstrateg, Handelskammaren Mälardalen

Jenny Emerén

  • Verkställande direktör

Thor-Björn Käck

  • Projektledare
  • Infrastruktur och internationella affärer