Vad är det då som utmärker en typiskt svensk arbetsplats?
Först och främst upplever många utlandsfödda akademiker att svenskars syn på produktivitet är lite – för att använda ett svenskt uttryck – annorlunda. I allmänhet ser svenskar fikapauser och ordentliga lunchraster är nödvändiga avbrott som gynnar produktiviteten och dessutom ger möjlighet till ett mer informellt idéutbyte. Vi tror att detta i sig stärker den kollegiala gemenskapen och samförståndet. För den som kommer från en mer tävlingsinriktad kultur kan detta däremot te sig främmande. I många kulturer förväntas man nämligen visa vad man går för och vilka ambitioner man har, och särskilt då man är ny på arbetsplatsen. Man satsar på att visa sin goda arbetsmoral, gärna genom att dricka kaffe eller äta lunch framför datorn eller stanna på jobbet efter arbetsdagens slut. Här blir också många förvånade att detta inte verkar ge något gensvar från arbetsgivarens sida.
För det andra avviker vi svenskar från många europeiska kulturer i hur vi definierar artighet. I många länder visar man respekt genom att låta andra gå före, hålla upp dörrar och servera andra mat eller dryck innan man tar själv. I Sverige är inte något av detta någon särskilt stark artighetsmarkör, och man signalerar istället sina goda avsikter genom att respektera andras privatliv. Detta yttrar sig exempelvis i att man inte ställer personliga frågor eller pratar om ämnen där avvikande åsikter kan finnas, som till exempel politik. Detta i sin tur kan lätt tolkas som ointresse eller brist på engagemang för den som kommer från en kultur där en het debatt ses som en utmärkt metod för att lära känna varandra.
Sist men inte minst glömmer vi att det inte är en självklarhet att arbetslivet är så pass säsongsbetonat som det är i Sverige. Många förutsätter att arbetstakten är jämn över årstiderna och att icke direkt arbetsrelaterade företeelser inte påverkar det som händer på jobbet. Att sommarsemestern ses som nästan helig är ett fenomen som är ganska unikt för nordiska länder. För dina utländska kollegor är det till exempel otänkbart att skjuta på en deadline bara för att det är sommar. När det kommer till högtider och traditioner är vi svenskar i allmänhet bra på att informera våra utländska kollegor och vänner om själva firandet, men glömmer ofta att erbjuda konkret information som är relevant i ett arbetssammanhang. Vid Lucia, till exempel, är det verkligen inte självklart för den oinsatta att vissa kollegor eller samarbetspartner kommer in senare eller behöver gå tidigare på grund av luciafirande på skolor och förskolor.
Allt detta bygger naturligtvis på vissa generaliseringar, och det förekommer naturligtvis variationer både bland individer och arbetsplatser. Rädsla för att generalisera kan dock resultera i att den utländska medarbetaren inte har någon information alls att förhålla sig, vilket förlänger integrationsprocessen. Vill du däremot förkorta den här processen och erbjuda dina utländska kollegor konkreta råd och tips kan du låta dem läs Working in Sweden – The A-Z Guide, med hela 250 uppslagsord om vad som är unikt för svensk arbetsplatskultur.
Sofi Tegsveden Deveaux
