Den 3 september 2009 fattade regeringen beslut om att den del av Sjöfartsverket som omfattade verksamheter rörande långsiktig infrastrukturplanering och riksintressen skulle slås ihop med dåvarande Banverket och Vägverket. Den nya myndigheten fick namnet Trafikverket.

Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar medan Sjöfartsverket ansvarar för underhåll, utmärkning samt planering av farlederna på svenskt vatten.

Att planeringen inte fungerar optimalt mellan Trafikverket och Sjöfartsverket märks på flera sätt. Ett exempel är när enskilda objekt i ett transportslag får avgörande konsekvenser för verkställandet av investeringar i ett annat transportslag. Ett aktuellt exempel är Hjulstabron över Mälaren, som trots behov av ombyggnad för att möjliggöra Mälarprojektet fullt ut inte finns med i förslaget till nationell transportinfrastrukturplan 2018-2029.

Det handlar också om transportpriser. De höga avgifterna som belastar sjöfarten gör att den har svårt att hävda sig i konkurrensen med väg- och järnvägstrafiken. Här är inte Trafikverket och Sjöfarten helt eniga.

Det är inte bara mellan myndigheterna som samverkan kan bli bättre. Det finns också en del att önska i dialogen med näringslivet, som är helt beroende av ett funktionellt transportsystem. Sjöfartsverket skickade i april ut ett förslag till beslut gällande avlysning av den allmänna farleden 901, i delar av Södertälje kanal samt sluss. Efter skarp kritik från Handelskammarens medlemsföretag, som skulle bli hårt drabbat av Sjöfartsverket förslag om att starkt begränsa trafiken mellan 1 maj till 30 september, så beslutade Sjöfartsverket att avvakta med den åtgärden och kallade till möte den 7 maj med näringslivet.

Det är bra att man agerar när man får signaler som pekar på att en åtgärd kan få oönskade konsekvenser. Det är ännu bättre om man hade bjudit in till dialog först.

På fredagen strax efter klockan 17 kom Sjöfartsverket med uppdaterat förslag och redan på måndagen trädde avlysningen i kraft. Det positiva är att Sjöfartsverket tog del av remissvaren och lade in dispens för fartyg med mörkeravlysning samt fartyg med hög höjd. Dessutom kommer Sjöfartsverket släppa igenom alla fartyg innan avlysning träder i kraft vid köbildning.

I övrigt är förslaget samma som tidigare och innebär kraftigt försämrade transportmöjligheter för flera av våra medlemsföretag som tillhandahåller eller nyttjar sjöfarten på Mälaren. Näringslivet erbjuds inte heller någon kompensation under perioden, till exempel i form av tillfälligt sänkta farleds- och lotsavgifter.

Om vi ska nå de övergripande transportpolitiska målen att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet, och med hänsyn till miljön så behövs en bättre samverkan och planering. Och att man tänker stråk, inte specifikt transportslag.

Det är också uppenbart att man behöver en förbättrad dialog med de som nyttjar transportstråken.