Handelskammaren Mälardalen

Nyheter

Gröna affärer genom bättre resursutnyttjande

Utifrån bred och lång erfarenhet från projekt ”Gröna affärer genom bättre resursutnyttjande” drivs fördjupningsprojektet MinePap vidare.

Detaljerna inför stundande fältförsök börjar falla på plats. Samtliga provtagningar är gjorda och Ecoloop kan därmed presentera en detaljerad redogörelse för förutsättningar av Ahlstrom-Munksjö Aspa Bruks Grönlutsslam (GLS) och hur det kan fungera som täcklager vid Zinkgruvan Minings sandmagasin och därmed minska damningen från dessa.

”Det här bygger på ett kretsloppssamhälle där en aktörs restprodukt tas tillvara av en annan aktör som ser ett värde i att använda den”, säger Ian Hamilton, projektledare Econova.

Syftet med projektet är att testa om ett industriellt restmaterial med intressanta materialegenskaper kan nyttjas av en annan verksamhet. Dessutom syftar projektet till att undersöka om cirkulära affärsmodeller skulle kunna medverka till att underlätta nyttogörandet av restmaterial till resurs.

Man kan i det här skedet se att det finns tydliga argument för att få bort restmaterialen - deponiavgiften är högre än vad det kostar att låta ett annat företag ta hand om resterna och använda dem i den egna verksamheten. Sedan projektstarten har möten och besök hos respektive part genomförts och det finns ett tydligt intresse och ansvar för hur man hanterar sina restprodukter- och material hos bägge parter.

”Damning är något vi lägger stora resurser på att förebygga”, säger Monika Andersson på Zinkgruvan Mining. ”Detta är ett spännande innovationsprojekt för att oss att delta i som kan ge ett positivt resultat för alla inblandade”, fortsätter Monika.

”Vi har en deponiplan som sträcker sig till, som längst, 2025 och vi behöver hitta andra, mer långsiktiga lösningar. Vi vet att det finns kalkrester i GLS och det är oklart hur och om dessa påverkar slammets damningsegenskaper,” säger Dan Björk, Ahlstrom–Munksjö Aspa Bruk.

Försöksytan är på 4 500 m2 och det är viktigt att man kommer runt med fordon för att sprida GLS.

Det är den fallande mngden GLS man är intresserad av och vilken försöksyta som blir är realistisk, hänger ihop med mängden GLS som faller. De geotekniska förutsättningarna är goda, utifrån de mätningar som har gjorts på bl a vattenhållningsförmåga, densitet, PH etc.

Mycket handlar nu om att lösa logistiken, från ihopsamling av fallande GLS hos Aspa Bruk, till mellanlagring (ASPA), transport och slutligen täckning av dammarna. Planen är att fältförsöket ska inledas någon gång i maj eller juni. Därefter sker kontinuerlig uppföljning och mätning fram till projektavslut i augusti. Därefter ser man relevansen i att följa upp detta även under vintern för att undersöka hur materialet påverkas då. Förhoppningen om ett fortsatt projekt och samarbete finns naturligtvis.

Om fältförsöket faller väl ut ligger det till grund för framtagning av en cirkulär affärsmodell som kan bära sig själv och som ger en ekonomi för alla involverade parter. Utmaningarna ligger i att förstå om ett sånt här projekt blir bärkraftigt eller inte. Man behöver hitta matchningar i ekonomin samt ett värdeskapande för bägge parter. Här är kontexten helt avgörande för hur värderingen sker. Hos respektive part, då ett värde aldrig är givet på förhand. Därmed kan man konstatera att ett cirkulärt resursflöde inte per automatik ger en cirkulär ekonomi.